Gör Stockholm för fullt, åker tunnelbana, strosar runt och upptäcker ständigt nya platser och människor. Pratar med främlingar, skaffar vänner, gör planer med gatuartister och allt det där som man brukar göra. Eller..?
Min kusin Angelica som jag bor hos här tycker att jag är hur störd som helst som kan prata med vem som helst och som byter nummer med folk jag precis träffat. Men om jag inte gjorde det, hur skulle jag då få kompisar?

Idag åkte jag till hötorget och köpte alldeles för mycket bär (skulle ha ett hg bigarråer och en låda med jordgubbar, fick två kilo och två lådor..) så jag letade desperat efter någon att dela dom med, men alla hade annat för sig. Så jag åkte tills kungsholmen och satte mig på en bänk i parken och hade en liten picknick för mig själv. Efter ett tag så kollade jag till höger och såg att det satt en kille och tokvinkade och log åt mig, så jag log ju självklart tillbaka. Han kom och satte sig med mig efter typ tio minuter och så satt vi och hade picknick tillsammans och pratade om allt och inget i närmare två timmar, hur trevligt som helst!

Ikväll ska jag och Angelicus ut och fika på Hermans, bästa caféet i Stockholm. Myspys!