Iallafall, jag är ensam hemma just nu, mamma for till stugan i torsdags. Jag brukar vara ensam hemma ganska ofta och det går ju såklart bra. Men ikväll hände det lite..saker..

Jag hade stått och diskat ganska länge och använt kökshandduken väldigt mycket och eftersom jag tycker kökshanddukar är äckliga så slängde jag den bara på ugnen sen så att den nästan hängde i golvet.

Sen gick jag till rummet för att mobilen ringde, och när jag kom tillbaka till köket så märkte jag att kökshandduken hängde helt perfekt och rakt på stången vid spisen!  Jag gick tillbaka till rummet för att skriva det på facebook (heheheheh...) då jag hörde ett högt dragspelsljud inifrån vardagsrummet (Mamma har sitt dragspel där). Jag ryckte till och sprang dit (även fast jag var skiträdd). Dragspelet stod bakom fotöljen som vanligt och jag kollade ifall den lät om man stötte till den. Men nej.

Jag var vid det här laget nådigt rädd, så jag satte mig i soffan och ringde mamma och berättade vad som hänt.

Hon lugnade ner mig lite tills jag hörde att det knarrade i "lillhallen" som går till köket. Och det var ingen gammalt-hus-knarr! Det lät verkligen som att någon gick där! Jag sa det till mamma och vi fortsatte att prata.

Efter några minuter när jag var ganska lugn så hörde jag att det smällde till i en av skåpsluckorna i köket. Jag blev skiträdd och hoppade under en filt längs in i soffan. När mamma pratade och försökte lugna mig så hörde jag en till smäll! Fast jag vet inte vad det var, det lät iallafall skitkonstigt, som någon slags duns eller något.. Jag var så rädd att det rann en tår nerför kinden.

Förstår ni hur rädd jag var?? Och jag brukar inte vara rädd..

Men.. mamma har nog rätt, jag ser på för mycket skräckfilm, för nu väntar jag bara på att det ska hoppa fram något runt hörnet. Fy. Kan ingen komma hit och ge mig en kram? Jag behöver det.